Kondensens uppkomst och skadeverkningar
Kondens och fuktskador – i form av rost och mögel – kostar samhället miljarder varje år. Både i form av direkta skadeverkningar och i förebyggande åtgärder. Nya forskningsrapporter visar också att tusentals djur varje år går till nödslakt som en indirekt följd av kondens. Det handlar alltså om ett mycket omfattande problem som nu börjat öka av olika orsaker. Detta trots att kondens faktiskt funnits sedan urminnes tider. Forskarna anser dock att okunnighet om hur kondens uppkommer, och följdeffekter kombinerat med modern byggnadsstil, är direkta orsaker till att problemen ökat de senaste fem åren.
Kondens i sig är egentligen bara vanligt vatten som övergått från vattenånga till flytande form. Man säger att ångan kondenserats. Exempelvis imma på en fönsterruta är en form av synlig kondens. Eller dropparna i badrumstaket när man duschat varmt. Det är först när kondensen hamnar på ”fel” plats som den orsakar fuktskador.
Kondens är ett naturfenomen
Kondens är en helt naturlig process i naturen. Man förstår det kanske enklast om man studerar vatten. Alla vet att vatten kan övergå i tre olika former ånga, flytande och is – där vissa temperaturlägen är kritiska. Vid 0 grader bildar vatten is, vid över 100 grader övergår vattnet till ånga. När temperaturen sjunker återtar vattnet sin tidigare form – den kondenseras till flytande form. Det har bildats kondens.
Nu är det viktigt att minnas att hundra grader är en sorts maxitemperatur för vattnet. Även vid betydligt lägre temperaturer förångas vatten. Tänk bara på vad som händer om man ställer fram en kopp vatten i ett rum. Efter ett visst antal timmar har vattnet dunstat bort helt och hållet.
Ju varmare luft är desto mer vattenånga kan den bära och destor mer kondens kan det bildas. Därför talar man om luftens relativa fuktighet, som anges i procent. Våra bostäder, uppvärmda till 20 grader, brukar ha enrelativ luftfuktighet på ca 40-50 procent. En regnig dag utomhus kan det Vara 80-90 procent relativ luftfuktighet.
En kopp vatten
Relativ luftfuktighet kan vara svårt att förstå. Men det innebär exempelvis att ett vanligt rum på 15 kvm, 20 grader varmt och med en relativ luftfuktighet på ca 60 procent, bär ca 1,5 kaffekopp vatten i luften.
Det här vattnet kondenseras – återtar sin flytande form – om det stöter på en kallare yta som kyler ner luften i så hög grad att den inte längre kan bära vattenångan.
Denna kallare yta måste dock vara lägre än den s.k. daggpunkten, som är ett uttryck för den temperatur där uppvärmd vattenånga måste kondenseras. Daggpunkten varierar beroende på luftfuktighet, luftens temperatur och lufttrycket. I normalfallet ligger den dock kring tolv plusgrader. Den exakta daggpunkten för olika förhållanden kan man dock få fram genom ett s.k. Molliér-diagram.
Daggpunkten kan uppnås i många sammanhang. Undersidan av ett snötäckt tak där temperaturen på undersidan är högre utgör ett exempel. Taket kyls ju hela tiden ner samtidigt som det strömmar uppvärmd fuktig luft mot dess undersida.
Ombord på fartyg är den här typen av kondens mycket vanlig. Ombord på fritidsbåtar uppstår ju oftast mycket stona mängder kondens. Skrovet har ju sällan någon isolerande effekt. Inne i båten är det oftast varmt och fuktigt. När denna uppvärmda fuktiga luft träffar skrovets kalla yta bildas då lätt mängder med fukt.
Problemet med kondens finns också i exempvis kök, källare, lagerlokaler, djurstallar och badrum. Där finns det en större risk att det uppstår fuktskador.
Fuktskador som en konsekvens av kondens
Fukt i sig kan vara otrevligt men knappast skadligt. Men fukt kan tyvärr utvecklas till fuktskador – som rost och mögel. Rost är ett naturfenomen som mänskligheten kämpat mot sedan järnåldern. Redan år 70 e.Kr. talades om att ’rost var gudarnas straff”. Med ökade luftföroreningar har problemet med rost ökat rekordartat. Idag beräknas rosten kosta enbart i Sverige mellan 20-30 miljarder kronor om året.
Ungefär 25 procent av all rost hänger ihop med kondens. Då är alla typer av rostskador i samband med kondens sammanräknade.
Rost uppstår när vatten och metall möts. Processen påminner om det som händer ett batteri. När vattnet möter metallen uppstår svaga elektriska strömmar genom att metallen avger salter när den utsätts för fukt. Denna svaga ström gör att metallen sakta oxideras. Rostfläckar är alltså en form av oxider.
Det hela går normalt mycket långsamt. Och det krävs en viss mängd fukt för att processen ska starta. Är fuktigheten i luften lägre än 55 procent uppstår knappast någon rost alls. Vid luftfuktighet över 80 procent ökar processen snabbt.
I medeltal rostar stålplåt ca tio tusendels millimeter per år! Egentligen skulle det alltså behövas hundra år för att en stålplåt skulle rosta sönder. Men alla som kämpat med rostiga bilar vet att det också kan gå betydligt snabbare. På ett enda år kan stålplåt rosta igenom på enstaka fläckar.
Detta kallas spaltkorrosion och inträffar vanligen i små hålrum där vattnet kan ligga kvar och påverka metallen hela tiden. Det inträffar också vid kondensdroppar på metaller. Själva vattendroppen bildar ett litet batteri med en plus- och minuspol som hela tiden genererar ström och tvingar metallen att oxidera.
Har metallen blivit urgröpt av ett rostangrepp så accelererar processen.
Speciellt utsatta för rostangrepp är plåttak. Särskilt under höstar, vintrar och vårar. Förklaringen är att man då oftast har uppvärmd fuktig luft på undersidan, medan taket i sig kyls ner. När den fuktiga luften träffar den kalla undersidan uppnås daggpunkten kontinuerligt och det bildas stora mängder med kondensdroppar och risk för fuktskador ökar.
Mögel
En annan fuktskada och effekt av kondens är mögel och röta. Som de flesta säkert känner till trivs mögel alldeles utmärkt i varma fuktiga utrymmen. Kondensdroppar är alltså utmärkta odlingsplatser för mögelsporer.
Mögel är svampar som sprids genom sporer. Det finns totalt 80.000 olika arter av mögel, som samtliga kan utvecklas under skiftande betingelser. Det enda gemensamma de har är att det krävs fukt, syre och näring för att de ska frodas.
Många av mögelarterna är också mycket giftiga. Det har framkommit speciellt under senare år genom debatten om mögelskadade hus, där hela familjer insjuknat. Lite förenklat kan man säga att möglet producerar en form av gifter som, om man inandas dem, ger lungsjukdomar, astma och allergier.
De flesta mögelarter kräver minst en relativ luftfuktighet på över 70 procent för att utvecklas och temperaturer kring 20 grader. Men det finns mögel-arter som också kan växa i lägre temperaturer och mindre fuktiga miljöer.
Enligt en grupp forskare vid Lunds tekniska högskola kostar mögelskadorna ca 500 miljoner kronor om året. Den verkliga siffran är dock enligt andra forskare betydligt högre. I dagsläget uppskattas ca 10.000 svenska villor drabbade av mögelskador.
Svensk byggnorm
Speciellt problemet med kondens under yttertak har i många år intresserat byggbranschen. Problemet anses så stort att man t.o.m. tagit upp det i svensk byggnorm. Där rekommenderas olika åtgärder när det gäller fukt under yttertak. Som skydd mot inifrån kommande fukt vid oisolerade tak över ventilerade utrymmen bör innertaket ha någon form fuktmaganiseringsförmåga, så att kondensen temporärt kan upptas och avges. Eller så ska kondensvattnet kunna avledas utan besvärande droppbildning.
I en artikel i tidningen Byggnadsvärlden nr 5-6 1978 skriver 1;e amanuens Tryggve Grae, Norges lantbrukshögskola, att:
”Man kan hindra kondens med att belägga takplåten med ett fuktabsorberande material på undersidan. Avsikten är att kondensvattnet skall absorberas under de utsatta perioderna och torka upp under de mellanliggande perioderna.”
Problem med kondens i djurstallar
Under 70-talets energikris började vi i Sverige isolera många byggnader för att spara energi. I många fall tog man dock inte hänsyn till kondensproblemen som uppkommer i slutna utrymmen. Detta har nu börjat ge efterverkningar både i vanliga villor, men också i våra djurstallar.
Bland annat på hästsidan har det kommit flera larmrapporter de senaste åren om kraftigt stegrad sjukdomsfrekvens. Till stor del handlar det om en ökning av lungsjukdomar, allergier och astma bland hästar. Färska rapporter visar att man 1985 fick skicka ca 1.000 hästar (av totalt 150.000 hästar) till nödslakt p.g.a. olika, kroniska luftvägssjukdomar. Detta kostar försäkringsbolagen mellan 20-25 miljoner kronor årligen att ersätta.
I början av 80-talet blev problemet så alarmerande att ATG satsade två miljoner kronor på ett forskningsprojekt, vars uppgift var att närmare utreda orsakerna till den ökande sjukdomsfrekvensen bland hästar.
Forskningsarbetet avslutades våren 1986. Det forskarna fann var att många stallmiljöer har för hög luftfuktighet och besvär med kondens, vilket leder till mögelangrepp i hö och halm.
-Hästarna får bl.a. kronisk luftrörskatarr, säger Peter Forsberg, biträdande överveterinär hos ATG och en av forskarna i gruppen. Vi fann också att många hästar blivit astmatiker och allergiker.
En orsak är att mikroorganismer frodas i det fuktiga höet och halmen. Hästarna andas in dessa mikroorganismer, vilka slår ut flimmerhåren i strupen, följden blir kronisk bronkit.
Detta medför minskad lungkapacitet och hästarna orkar inte längre tävla. Många hästägare väljer då att låta hästen gå till slakt för att på så vis få ut försäkringsbeloppet.
Djur avger fukt
Vad beror det då på att problemen ökat? Ett skäl är att man numera bygger välisolerade stall med dålig ventilation hävdar forskarna. Hästar producerar i sig själva mycket stora mängder fukt. En ridhäst avger exempelvis genom svett och utandningsluften ca två centiliter vatten i timmen vintertid och den dubbla mängden sommartid!
När denna fuktiga luft sedan träffar taket uppstår kondensdroppar som därefter rinner eller droppar ner på höet eller halmen. Och där frodas sedan mögel.
-Många försöker minska fukten genom att öka temperaturen i stallet, säger Peter Forsberg. Men det ger ju bara ökad luftfuktighet och ökad kondensering. Det ökar risken för fuktskador och mögelskador.
Andra grupper av forskare har funnit liknande problem både i stallar för svin och nötkreatur. Även här gör ägarna oftast misstaget att isolera ordentligt och glömma att ventilera utrymmena. En gris avger exempelvis en till två centiliter vatten i timmen genom svett och utandningsluft.
Nya hästägare gör också misstaget att tro att hästen kräver samma temperaturer som människor för att trivas, och värmer därför upp sitt stall till 15-20 plusgrader samtidigt som det isoleras väl.
En häst föredrar faktiskt temperaturer lägre än tio plusgrader och ca 60 procents relativ luftfuktighet för att trivas. Högre temperaturer gör att vinterpälsen utvecklas dåligt samt ökar svettningen hos hästen, vilket ytterligare höjer luftfuktigheten och risken för mögel- och fuktskador.
