{"id":659,"date":"2025-10-01T15:52:03","date_gmt":"2025-10-01T13:52:03","guid":{"rendered":"https:\/\/kondensteknik.se\/?page_id=659"},"modified":"2025-10-02T08:43:14","modified_gmt":"2025-10-02T06:43:14","slug":"kondens","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kondensteknik.se\/index.php\/kondens\/","title":{"rendered":"Kondens"},"content":{"rendered":"\n

Kondensens uppkomst och skadeverkningar<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kondens och fuktskador \u2013 i form av rost och m\u00f6gel \u2013 kostar samh\u00e4llet miljarder varje \u00e5r. B\u00e5de i form av direkta skadeverkningar och i f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder. Nya forskningsrapporter visar ocks\u00e5 att tusentals djur varje \u00e5r g\u00e5r till n\u00f6dslakt som en indirekt f\u00f6ljd av kondens. Det handlar allts\u00e5 om ett mycket omfattande problem som nu b\u00f6rjat \u00f6ka av olika orsaker. Detta trots att kondens faktiskt funnits sedan urminnes tider. Forskarna anser dock att okunnighet om hur kondens uppkommer, och f\u00f6ljdeffekter kombinerat med modern byggnadsstil, \u00e4r direkta orsaker till att problemen \u00f6kat de senaste fem \u00e5ren.
Kondens i sig \u00e4r egentligen bara vanligt vatten som \u00f6verg\u00e5tt fr\u00e5n vatten\u00e5nga till flytande form. Man s\u00e4ger att \u00e5ngan kondenserats. Exempelvis imma p\u00e5 en f\u00f6nsterruta \u00e4r en form av synlig kondens. Eller dropparna i badrumstaket n\u00e4r man duschat varmt. Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r kondensen hamnar p\u00e5 \u201dfel\u201d plats som den orsakar fuktskador.<\/p>\n\n\n\n

Kondens \u00e4r ett naturfenomen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kondens \u00e4r en helt naturlig process i naturen. Man f\u00f6rst\u00e5r det kanske enklast om man studerar vatten. Alla vet att vatten kan \u00f6verg\u00e5 i tre olika former \u00e5nga, flytande och is \u2013 d\u00e4r vissa temperaturl\u00e4gen \u00e4r kritiska. Vid 0 grader bildar vatten is, vid \u00f6ver 100 grader \u00f6verg\u00e5r vattnet till \u00e5nga. N\u00e4r temperaturen sjunker \u00e5tertar vattnet sin tidigare form \u2013 den kondenseras till flytande form. Det har bildats kondens.<\/p>\n\n\n\n

Nu \u00e4r det viktigt att minnas att hundra grader \u00e4r en sorts maxitemperatur f\u00f6r vattnet. \u00c4ven vid betydligt l\u00e4gre temperaturer f\u00f6r\u00e5ngas vatten. T\u00e4nk bara p\u00e5 vad som h\u00e4nder om man st\u00e4ller fram en kopp vatten i ett rum. Efter ett visst antal timmar har vattnet dunstat bort helt och h\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n

Ju varmare luft \u00e4r desto mer vatten\u00e5nga kan den b\u00e4ra och destor mer kondens kan det bildas. D\u00e4rf\u00f6r talar man om luftens relativa fuktighet, som anges i procent. V\u00e5ra bost\u00e4der, uppv\u00e4rmda till 20 grader, brukar ha enrelativ luftfuktighet p\u00e5 ca 40-50 procent. En regnig dag utomhus kan det Vara 80-90 procent relativ luftfuktighet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

En kopp vatten<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Relativ luftfuktighet kan vara sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5. Men det inneb\u00e4r exempelvis att ett vanligt rum p\u00e5 15 kvm, 20 grader varmt och med en relativ luftfuktighet p\u00e5 ca 60 procent, b\u00e4r ca 1,5 kaffekopp vatten i luften.
Det h\u00e4r vattnet kondenseras \u2013 \u00e5tertar sin flytande form \u2013 om det st\u00f6ter p\u00e5 en kallare yta som kyler ner luften i s\u00e5 h\u00f6g grad att den inte l\u00e4ngre kan b\u00e4ra vatten\u00e5ngan.
Denna kallare yta m\u00e5ste dock vara l\u00e4gre \u00e4n den s.k. daggpunkten, som \u00e4r ett uttryck f\u00f6r den temperatur d\u00e4r uppv\u00e4rmd vatten\u00e5nga m\u00e5ste kondenseras. Daggpunkten varierar beroende p\u00e5 luftfuktighet, luftens temperatur och lufttrycket. I normalfallet ligger den dock kring tolv plusgrader. Den exakta daggpunkten f\u00f6r olika f\u00f6rh\u00e5llanden kan man dock f\u00e5 fram genom ett s.k. Molli\u00e9r-diagram.<\/p>\n\n\n\n

Daggpunkten kan uppn\u00e5s i m\u00e5nga sammanhang. Undersidan av ett sn\u00f6t\u00e4ckt tak d\u00e4r temperaturen p\u00e5 undersidan \u00e4r h\u00f6gre utg\u00f6r ett exempel. Taket kyls ju hela tiden ner samtidigt som det str\u00f6mmar uppv\u00e4rmd fuktig luft mot dess undersida.<\/p>\n\n\n\n

Ombord p\u00e5 fartyg \u00e4r den h\u00e4r typen av kondens mycket vanlig. Ombord p\u00e5 fritidsb\u00e5tar uppst\u00e5r ju oftast mycket stona m\u00e4ngder kondens. Skrovet har ju s\u00e4llan n\u00e5gon isolerande effekt. Inne i b\u00e5ten \u00e4r det oftast varmt och fuktigt. N\u00e4r denna uppv\u00e4rmda fuktiga luft tr\u00e4ffar skrovets kalla yta bildas d\u00e5 l\u00e4tt m\u00e4ngder med fukt.
Problemet med kondens finns ocks\u00e5 i exempvis k\u00f6k, k\u00e4llare, lagerlokaler, djurstallar och badrum. D\u00e4r finns det en st\u00f6rre risk att det uppst\u00e5r fuktskador.<\/p>\n\n\n\n

Fuktskador som en konsekvens av kondens<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Fukt i sig kan vara otrevligt men knappast skadligt. Men fukt kan tyv\u00e4rr utvecklas till fuktskador \u2013 som rost och m\u00f6gel. Rost \u00e4r ett naturfenomen som m\u00e4nskligheten k\u00e4mpat mot sedan j\u00e4rn\u00e5ldern. Redan \u00e5r 70 e.Kr. talades om att \u2019rost var gudarnas straff\u201d. Med \u00f6kade luftf\u00f6roreningar har problemet med rost \u00f6kat rekordartat. Idag ber\u00e4knas rosten kosta enbart i Sverige mellan 20-30 miljarder kronor om \u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n

Ungef\u00e4r 25 procent av all rost h\u00e4nger ihop med kondens. D\u00e5 \u00e4r alla typer av rostskador i samband med kondens sammanr\u00e4knade.<\/p>\n\n\n\n

Rost uppst\u00e5r n\u00e4r vatten och metall m\u00f6ts. Processen p\u00e5minner om det som h\u00e4nder ett batteri. N\u00e4r vattnet m\u00f6ter metallen uppst\u00e5r svaga elektriska str\u00f6mmar genom att metallen avger salter n\u00e4r den uts\u00e4tts f\u00f6r fukt. Denna svaga str\u00f6m g\u00f6r att metallen sakta oxideras. Rostfl\u00e4ckar \u00e4r allts\u00e5 en form av oxider.<\/p>\n\n\n\n

Det hela g\u00e5r normalt mycket l\u00e5ngsamt. Och det kr\u00e4vs en viss m\u00e4ngd fukt f\u00f6r att processen ska starta. \u00c4r fuktigheten i luften l\u00e4gre \u00e4n 55 procent uppst\u00e5r knappast n\u00e5gon rost alls. Vid luftfuktighet \u00f6ver 80 procent \u00f6kar processen snabbt.<\/p>\n\n\n\n

I medeltal rostar st\u00e5lpl\u00e5t ca tio tusendels millimeter per \u00e5r! Egentligen skulle det allts\u00e5 beh\u00f6vas hundra \u00e5r f\u00f6r att en st\u00e5lpl\u00e5t skulle rosta s\u00f6nder. Men alla som k\u00e4mpat med rostiga bilar vet att det ocks\u00e5 kan g\u00e5 betydligt snabbare. P\u00e5 ett enda \u00e5r kan st\u00e5lpl\u00e5t rosta igenom p\u00e5 enstaka fl\u00e4ckar.<\/p>\n\n\n\n

Detta kallas spaltkorrosion och intr\u00e4ffar vanligen i sm\u00e5 h\u00e5lrum d\u00e4r vattnet kan ligga kvar och p\u00e5verka metallen hela tiden. Det intr\u00e4ffar ocks\u00e5 vid kondens\u00addroppar p\u00e5 metaller. Sj\u00e4lva vattendroppen bildar ett litet batteri med en plus- och minuspol som hela tiden genererar str\u00f6m och tvingar metallen att oxidera.<\/p>\n\n\n\n

Har metallen blivit urgr\u00f6pt av ett rostangrepp s\u00e5 accelererar processen.<\/p>\n\n\n\n

Speciellt utsatta f\u00f6r rostangrepp \u00e4r pl\u00e5ttak. S\u00e4rskilt under h\u00f6star, vintrar och v\u00e5rar. F\u00f6rklaringen \u00e4r att man d\u00e5 oftast har uppv\u00e4rmd fuktig luft p\u00e5 undersidan, medan taket i sig kyls ner. N\u00e4r den fuktiga luften tr\u00e4ffar den kalla undersidan uppn\u00e5s daggpunkten kontinuerligt och det bildas stora m\u00e4ngder med kondensdroppar och risk f\u00f6r fuktskador \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n

M\u00f6gel<\/strong><\/p>\n\n\n\n

En annan fuktskada och effekt av kondens \u00e4r m\u00f6gel och r\u00f6ta. Som de flesta s\u00e4kert k\u00e4nner till trivs m\u00f6gel alldeles utm\u00e4rkt i varma fuktiga utrymmen. Kondensdroppar \u00e4r allts\u00e5 utm\u00e4rkta odlingsplatser f\u00f6r m\u00f6gelsporer.<\/p>\n\n\n\n

M\u00f6gel \u00e4r svampar som sprids genom sporer. Det finns totalt 80.000 olika arter av m\u00f6gel, som samtliga kan utvecklas under skiftande betingelser. Det enda gemensamma de har \u00e4r att det kr\u00e4vs fukt, syre och n\u00e4ring f\u00f6r att de ska frodas.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga av m\u00f6gelarterna \u00e4r ocks\u00e5 mycket giftiga. Det har framkommit speciellt under senare \u00e5r genom debatten om m\u00f6gelskadade hus, d\u00e4r hela familjer insjuknat. Lite f\u00f6renklat kan man s\u00e4ga att m\u00f6glet producerar en form av gifter som, om man inandas dem, ger lungsjukdomar, astma och allergier.<\/p>\n\n\n\n

De flesta m\u00f6gelarter kr\u00e4ver minst en relativ luftfuktighet p\u00e5 \u00f6ver 70 procent f\u00f6r att utvecklas och temperaturer kring 20 grader. Men det finns m\u00f6gel-arter som ocks\u00e5 kan v\u00e4xa i l\u00e4gre temperaturer och mindre fuktiga milj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n

Enligt en grupp forskare vid Lunds tekniska h\u00f6gskola kostar m\u00f6gelskadorna ca 500 miljoner kronor om \u00e5ret. Den verkliga siffran \u00e4r dock enligt andra forskare betydligt h\u00f6gre. I dagsl\u00e4get uppskattas ca 10.000 svenska villor drabbade av m\u00f6gelskador.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Svensk byggnorm<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Speciellt problemet med kondens under yttertak har i m\u00e5nga \u00e5r intresserat byggbranschen. Problemet anses s\u00e5 stort att man t.o.m. tagit upp det i svensk byggnorm. D\u00e4r rekommenderas olika \u00e5tg\u00e4rder n\u00e4r det g\u00e4ller fukt under yttertak. Som skydd mot inifr\u00e5n kommande fukt vid oisolerade tak \u00f6ver ventilerade utrymmen b\u00f6r innertaket ha n\u00e5gon form fuktmaganiseringsf\u00f6rm\u00e5ga, s\u00e5 att kondensen tempor\u00e4rt kan upptas och avges. Eller s\u00e5 ska kondensvattnet kunna avledas utan besv\u00e4rande droppbildning.<\/p>\n\n\n\n

I en artikel i tidningen Byggnadsv\u00e4rlden nr 5-6 1978 skriver 1;e amanuens Tryggve Grae, Norges lantbruksh\u00f6gskola, att:<\/p>\n\n\n\n

\u201dMan kan hindra kondens med att bel\u00e4gga takpl\u00e5ten med ett fuktabsorberande material p\u00e5 undersidan. Avsikten \u00e4r att kondensvattnet skall absorberas under de utsatta perioderna och torka upp under de mellanliggande perioderna.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Problem med kondens i djurstallar<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Under 70-talets energikris b\u00f6rjade vi i Sverige isolera m\u00e5nga byggnader f\u00f6r att spara energi. I m\u00e5nga fall tog man dock inte h\u00e4nsyn till kondenspro\u00adblemen som uppkommer i slutna utrymmen. Detta har nu b\u00f6rjat ge efterverkningar b\u00e5de i vanliga villor, men ocks\u00e5 i v\u00e5ra djurstallar.<\/p>\n\n\n\n

Bland annat p\u00e5 h\u00e4stsidan har det kommit flera larmrapporter de senaste \u00e5ren om kraftigt stegrad sjukdomsfrekvens. Till stor del handlar det om en \u00f6kning av lungsjukdomar, allergier och astma bland h\u00e4star. F\u00e4rska rapporter visar att man 1985 fick skicka ca 1.000 h\u00e4star (av totalt 150.000 h\u00e4star) till n\u00f6dslakt p.g.a. olika, kroniska luftv\u00e4gssjukdomar. Detta kostar f\u00f6rs\u00e4krings\u00adbolagen mellan 20-25 miljoner kronor \u00e5rligen att ers\u00e4tta.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av 80-talet blev problemet s\u00e5 alarmerande att ATG satsade tv\u00e5 miljoner kronor p\u00e5 ett forskningsprojekt, vars uppgift var att n\u00e4rmare ut\u00adreda orsakerna till den \u00f6kande sjukdomsfrekvensen bland h\u00e4star.<\/p>\n\n\n\n

Forskningsarbetet avslutades v\u00e5ren 1986. Det forskarna fann var att m\u00e5nga stallmilj\u00f6er har f\u00f6r h\u00f6g luftfuktighet och besv\u00e4r med kondens, vilket leder till m\u00f6gelangrepp i h\u00f6 och halm.<\/p>\n\n\n\n

-H\u00e4starna f\u00e5r bl.a. kronisk luftr\u00f6rskatarr, s\u00e4ger Peter Forsberg, bi\u00adtr\u00e4dande \u00f6verveterin\u00e4r hos ATG och en av forskarna i gruppen. Vi fann ocks\u00e5 att m\u00e5nga h\u00e4star blivit astmatiker och allergiker.<\/p>\n\n\n\n

En orsak \u00e4r att mikroorganismer frodas i det fuktiga h\u00f6et och halmen. H\u00e4starna andas in dessa mikroorganismer, vilka sl\u00e5r ut flimmerh\u00e5ren i strupen, f\u00f6ljden blir kronisk bronkit.<\/p>\n\n\n\n

Detta medf\u00f6r minskad lungkapacitet och h\u00e4starna orkar inte l\u00e4ngre t\u00e4vla. M\u00e5nga h\u00e4st\u00e4gare v\u00e4ljer d\u00e5 att l\u00e5ta h\u00e4sten g\u00e5 till slakt f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5 ut f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet.<\/p>\n\n\n\n

Djur avger fukt<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vad beror det d\u00e5 p\u00e5 att problemen \u00f6kat? Ett sk\u00e4l \u00e4r att man numera bygger v\u00e4lisolerade stall med d\u00e5lig ventilation h\u00e4vdar forskarna. H\u00e4star producerar i sig sj\u00e4lva mycket stora m\u00e4ngder fukt. En ridh\u00e4st avger exempelvis genom svett och utandningsluften ca tv\u00e5 centiliter vatten i timmen vintertid och den dubbla m\u00e4ngden sommartid!<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r denna fuktiga luft sedan tr\u00e4ffar taket uppst\u00e5r kondensdroppar som d\u00e4r\u00adefter rinner eller droppar ner p\u00e5 h\u00f6et eller halmen. Och d\u00e4r frodas sedan m\u00f6gel.<\/p>\n\n\n\n

-M\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6ker minska fukten genom att \u00f6ka temperaturen i stallet, s\u00e4ger Peter Forsberg. Men det ger ju bara \u00f6kad luftfuktighet och \u00f6kad kondensering. Det \u00f6kar risken f\u00f6r fuktskador och m\u00f6gelskador.<\/p>\n\n\n\n

Andra grupper av forskare har funnit liknande problem b\u00e5de i stallar f\u00f6r svin och n\u00f6tkreatur. \u00c4ven h\u00e4r g\u00f6r \u00e4garna oftast misstaget att isolera ordentligt och gl\u00f6mma att ventilera utrymmena. En gris avger exempelvis en till tv\u00e5 centiliter vatten i timmen genom svett och utandningsluft.<\/p>\n\n\n\n

Nya h\u00e4st\u00e4gare g\u00f6r ocks\u00e5 misstaget att tro att h\u00e4sten kr\u00e4ver samma temperaturer som m\u00e4nniskor f\u00f6r att trivas, och v\u00e4rmer d\u00e4rf\u00f6r upp sitt stall till 15-20 plusgrader samtidigt som det isoleras v\u00e4l.<\/p>\n\n\n\n

En h\u00e4st f\u00f6redrar faktiskt temperaturer l\u00e4gre \u00e4n tio plusgrader och ca 60 procents relativ luftfuktighet f\u00f6r att trivas. H\u00f6gre temperaturer g\u00f6r att vinterp\u00e4lsen utvecklas d\u00e5ligt samt \u00f6kar svettningen hos h\u00e4sten, vilket ytterligare h\u00f6jer luftfuktigheten och risken f\u00f6r m\u00f6gel- och fuktskador.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Mer om fuktskador h\u00e4r<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kondensens uppkomst och skadeverkningar Kondens och fuktskador \u2013 i form av rost och m\u00f6gel \u2013 kostar samh\u00e4llet miljarder varje \u00e5r. B\u00e5de i form av direkta skadeverkningar och i f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder. Nya forskningsrapporter visar ocks\u00e5 att tusentals djur varje \u00e5r g\u00e5r till n\u00f6dslakt som en indirekt f\u00f6ljd av kondens. Det handlar allts\u00e5 om ett mycket omfattande […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-659","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kondensteknik.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/659","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kondensteknik.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kondensteknik.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kondensteknik.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kondensteknik.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=659"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kondensteknik.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/659\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":664,"href":"https:\/\/kondensteknik.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/659\/revisions\/664"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kondensteknik.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=659"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}